I botaniska trädgården

2013-01-17

På Saint Vincent finns det ganska mycket att göra förutom att sola och bada, som vi är ganska trötta på.

Man kan åka och besöka vulkanen, men det är för långt norrut så det hade vi inte tid med eftersom vi ska segla vidare imorgon.

Man kan besöka inspelningsplatser för "Pirates of the Caribbean". Det finns en handfull sådana runt ön. Vi tyckte dock det låter som en klassisk turistfälla så vi skippade det också.

Vi begav oss istället till den botaniska trädgården. Den lär vara Västindiens äldsta och särdeles vacker. Det passade oss också bra med en ganska kort tur då vi behövde klarera ut inför morgondagens seglats till Saint Lucia.

Här följer lite bilder på blomster-, fågel- och larvprakten.

 

Tjejerna i bröllopsgången. Många par på Saint Vincent gifter sig i denna park.

 

 

Muskotnöt

 

 

 

Saint Vincents nationalfågel. Denna papegoj-art finns bara här.

 

Therese försöker se avslappnad ut.

 

Bland sköldpaddor i Tobago Cays och sandrev på Saint Vincent

2013-01-14

Fredagen den 11 januari gav vi oss iväg från Bequia. Lite sorgset var det. Denna ö är förtrollande vacker. Kanske besöker vi den någon gång till på resan.

Vi hade beslutat oss för att besöka Tobago Cays ett par dagar. "The Cays" är en nationalpark bestående av ett antal små paradisöar utan fast boende befolkning ungefär 25 NM från Bequia.

På eftermiddagen när vi anlände gjorde åsynen av öarna oss inte besvikna. Dock visade det sig svårankrat och efter ett antal försök så tog vi en boj istället.

Snorklingen här är svårslagen med sköldpaddor och rockor alldeles intill båten. Linnea och Josef hoppade i på direkten. På kvällen första dagen firade vi med vin och en underbar Moussaka tillredd av Therese.

På lördagen tog vi jollen in till den lilla ön Baradal och gick på upptäcksfärd. Det visade sig att ön är fullständigt nedsållad med Leguan-ödlor. Dessa urtidsdjur, som ser riktigt elaka ut, verkade inte ett dugg rädda för oss när vi kom klampande i våra flip-flops. Undertecknad gick inte närmare än en meter kan jag säga. De största vi såg var väl över 1,5 meter långa. Verkligen coola djur.

På eftermiddagen åt vi två nyfångade humrar grillade med vitlök. Gott!

Söndag morgon var det dags att ge sig av mot Saint Vincent. Vi fick en underbar segling i bidevind upp till hamnen Blue Lagoon.

Blue Lagoon är, som namnet antyder, verkligen en lagun instängd av sandrev med endast två öppningar. Den ena markerad med ett djup på mellan 1,8 och 2,4 meter beroende på tidvattnet. Den andra öppningen är omarkerad och dödskallemärkt i vår pilot-bok.

När vi angjorde mot lagunen anropade Björne marinan för att få information om djupet i kanalen. De svarade mycket informativt att djupet är "mellan 6 och 7 feet". Tack för det svaret! Vår båt är också mellan 6 och 7 feet djup. Allting löste sig dock för 20 US-dollar. Mike från marinan lotsade oss in genom den "livsfarliga" omarkerade södra kanalen. Det var minst sagt en speciell känsla att gå in mellan svallvågor som slog över revet.

Vi tog en bryggplats vid marinan. Det var ganska länge sedan vi låg vid brygga så vi tyckte vi kunde unna oss det.

När detta skrivs ligger Björne och Therese vid Hotell Mariners pool och latar oss. Två nätter för oss själva var 40-års presenten från Therese pappa till henne. Perfekt! Ikväll tar vi oss en middag på den franska verandan. Perfekt igen!

Utsikten från hotellet finns inget att klaga på. Ha det så bra!

Blåsigt värre

2013-01-07

Ligger kvar här på Bequia i väntan på lite mindre vind för en gångs skull. Här blåser det ständigt, på nätterna upp till kulingstyrka i byarna. Vi får verkligen en test på att ankringen håller.

Igår tog vi en rundtur med taxi och besökte bl a Mount Pleasant, fortet och sköldpaddsfarmen. Bequia är en fantastiskt vacker grön ö. Vår chaufför, Curtis, var stolt när han berättade om öns historia.

I övrigt bedrivs dagarna med strandliv. Det är kristallklart vatten här och superfin snorkling. Vi är ofta inne i stan och handlar både det ena och det andra. Det är en upplevelse i sig att handla grönsaker och frukt av Rastafari-snubbar som gärna stoltserar med sina svenska-kunskaper (kickling å patatis).

Som vanligt är det en del meckande. Idag fick vi i varje fall tag på ett rostfritt rör till Biminitoppen som blev tillböjt av klantiga fransmän på Kap Verde. Man skall vara glad om en reparation per vecka löser fixas. Det är inte lätt att få tag på grejor.

Vi trivs alldeles utmärkt här och blir nog kvar några dagar till.

 

 

Bequia

2013-01-04

Nu har vi kommit till Bequia, en ö tillhörande nationen Saint Vincent och Grenadinerna.

Vi ligger för ankar otroligt vackert, som i en lagun, strax utanför Port Elisabeth.

Sträckorna mellan öarna här i Västindien är inte långa. Från Barbados var det endast 100 sjömil som vi avverkade på 17 timmar.

Bequia är något av långfärdsseglarnas mecka. Det mesta här är anpassat för de seglare som är på besök.

Just nu sitter vi på retaurant Whaleboner med utsikt över hela bukten. Pittoreskt är bara förnamnet.

Inte bara bad på Barbados

2012-12-25

Efter 17 dygn på Atlanten kunde vi äntligen ankra i Carlisle bay utanför Bridgetown på Barbados.

Överfarten var ingen barnlek minsann. Efter ett par dagar med hyfsad segling blåste det upp till styv kuling på gränsen till storm. Det skulle vi få leva med i nästan tre dygn skulle det visa sig.

Resten av resan blev lugnare men egentligen hade vi inte en enda dag med riktigt bra förhållanden. Var det inte för dålig vind så var det vågor in från sidan, skvalpigt värre.

Som tur var hade vi ovärderlig hjälp från morfar och den i Mindelo anlände besättningsmannen Jori. Handstyrning blev det hela vägen också då vindrodret inte ville fungera.

I övrigt förflöt resan som brukligt med för lite sömn och på gränsen till psykbryt. Vad gör man inte för lite sol och bad?

Den 22 december anlöpte vi Barbados och fick äntligen träffa Carina, Sigge, Vidar och Josef som anlänt några dagar tidigare. Efter bara tre dagar här har vi redan blivit förtjusta i befolkningen, Bajanerna. De är glada, hjälpsamma och mycket trevliga. De kan vara lite knepiga att förstå dock med sin lite sluddriga engelska.

Julafton spenderades på yacht-klubbens veranda medan det spöregnade över bukten. Det blev grillat, öl, vin och rompunsch. Vi var cirka 20 svenskar som firade ihop. Det var riktigt kul med denna alternativa jul.

Vi återkommer om några dagar med en mer utförlig rapport.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!