Fiskelycka mot Carriacou

2013-02-10

Torsdagen den 7 februari hissade vi segel och drog vidare ner mot Grenada med ett stopp i Carriacou där vi har hört att det ska vara mycket vackert och det måste vi ju se med egna ögon.

Vi hade en underbar segling med behagliga vindar och en halvvind, det skulle ta ca 26 timmar att ta oss ner 130 NM hade vi framför oss.

När vi kom ut en bit hämtade jag (Therese) upp fiskedonen, "nu ska jag ha färsk fisk till middag och jag vill ha en kingfish". Grejen är att vi har verkligen försökt varje gång vi seglar, men tripperna till öarna har varit för korta och inget napp.

Det tog ungefär en timme innan något hände, jag tyckte att linan såg väldigt spänd ut och frågade Linnea om hon kunde känna och hon konstaterade att vi hade napp.
Hon började dra in linan och efter ett tag såg vi fisken surfa på vågorn efter båten, vi hjälptes åt att dra in lite hela tiden. "Den här är nog inte så stor sa vi till varandra" det gick ovanligt lätt att dra in rackarn.

Men där hade vi fel! När fisken kom så nära att vi såg hur stor den var fick vi en chock! Och det var en STOR kingfish.....eller som den heter på svenska "kungsmakrill".

Björne hoppade upp på styrplatsen, saken är den att Björne har någon sorts äcklad fobi för fiskar och tar gärna inte ens i dom med tång. Det går hur bra som helst om dom ligger på en tallrik men inte levande. Så Linnea och jag fick ta tag i bjässen utan en mans muskler. Den kan ha vägt runt 15- 20 kg och var 1,5 m lång, ner och hämta all utrustning som kan ta död på firren. Upp kommer jag med en vodkaflaska (tyvärr är den till fisken, som ska döva den stackaren med några cl rakt i gapet), kroken för att få upp bjässen i båten och kniven i högsta hugg om den får för sig att attakera oss i sittbrunnen, när allt var under kontroll hällde Björne ca 1 dl vodka i killen (fisken) jag tog i för kung och fosterland för att få upp den i sittbrunnen och för att stilla Björnes fobi om att den var död skar jag ett snitt bakom huvudet, nu var den död!!

Nu skulle jag bara ta hand om den också, filea den på plats. Det tog ca en timme att få ut det fina köttet.

Det har blivit fisk till lunch och middag så det står oss upp till halsen, lite trött är man nu. Men det finns ju många varianter på fisk och det har blivit både ungnsstekt, fiskgryta, panerad av den och alla rätterna har varit juvliga. Tyvärr får vi nog kasta en del eftersom vi inte har någon frys.

Natten var molnfri och lugn och vi hade två timmars pass jag och Björne.
Jag fick påhälsning av lekfulla delfiner under natten och det är alltid lika härligt att få se dom.

Vi kom in till Carriacou runt 13-tiden där vi la ut ankaret i en vacker vik, där skulle vi också klarera in.

Nu blir vi här till måndag och därefter åker vi vidare till Grenada som ligger 33 NM härifrån.