Thunder and lightning...

2013-11-13

Vi ligger kvar här i Chichime. Onsdagen den 13 november hade vi förberett för att gå vidare mot Portobello via Turtle Bay och Isla Linton men tyvärr var det västlig vind. Vanligtvis, vid denna tid på året, är det nordost till ost vilket är perfekt för oss. Så vi sköt upp avseglingen. Inget problem, vi har all tid i världen.

Klockan två på eftermiddagen brakade det loss. Vindar på 20 m/s och åska utan dess like. Vi hamnade mitt under det värsta åskoväder jag varit med om. I Sverige, åtminstone i Stockholm, kan man inte uppleva något liknande. Det mullrar i princip hela tiden och ibland smäller det till som av en kanon. Vi ser blixtar av alla typer. Lila; y-formade; tre samtidigt. Det är ett riktigt skådespel och fantastiskt vackert att beskåda.

Den hårda vinden gör att hälften av de tjugo båtarna i lagunen får panik. Vi ligger säkert eftersom vi ankrar med nordisk metodik: lägg ankaret i motvind och backa fast det hårt. Vad hjälper det när ett par båtar nära oss hamnar bara några få meter från oss. Värst är som vanligt fransmännen. De ankrar efter samma motton som de i övrigt lever livet; que sera sera (vad som sker det sker), comme ci comme ca (sådär sådär) samt c'est la vie (sånt är livet). Jag såg en som draggade 40 meter på ett par sekunder. Sedan lade båten sig tryggt mellan två andra. Fransmannen återgick till osten och rödvinet.

Alla överlever som vanligt. Nu, efter att det värsta är över, ligger alla till synes säkert.

Imorgon hoppas vi på något ostligt igen. Då seglar vi och tycker livet är härligt!