Fiskelycka mot Carriacou

2013-02-10

Torsdagen den 7 februari hissade vi segel och drog vidare ner mot Grenada med ett stopp i Carriacou där vi har hört att det ska vara mycket vackert och det måste vi ju se med egna ögon.

Vi hade en underbar segling med behagliga vindar och en halvvind, det skulle ta ca 26 timmar att ta oss ner 130 NM hade vi framför oss.

När vi kom ut en bit hämtade jag (Therese) upp fiskedonen, "nu ska jag ha färsk fisk till middag och jag vill ha en kingfish". Grejen är att vi har verkligen försökt varje gång vi seglar, men tripperna till öarna har varit för korta och inget napp.

Det tog ungefär en timme innan något hände, jag tyckte att linan såg väldigt spänd ut och frågade Linnea om hon kunde känna och hon konstaterade att vi hade napp.
Hon började dra in linan och efter ett tag såg vi fisken surfa på vågorn efter båten, vi hjälptes åt att dra in lite hela tiden. "Den här är nog inte så stor sa vi till varandra" det gick ovanligt lätt att dra in rackarn.

Men där hade vi fel! När fisken kom så nära att vi såg hur stor den var fick vi en chock! Och det var en STOR kingfish.....eller som den heter på svenska "kungsmakrill".

Björne hoppade upp på styrplatsen, saken är den att Björne har någon sorts äcklad fobi för fiskar och tar gärna inte ens i dom med tång. Det går hur bra som helst om dom ligger på en tallrik men inte levande. Så Linnea och jag fick ta tag i bjässen utan en mans muskler. Den kan ha vägt runt 15- 20 kg och var 1,5 m lång, ner och hämta all utrustning som kan ta död på firren. Upp kommer jag med en vodkaflaska (tyvärr är den till fisken, som ska döva den stackaren med några cl rakt i gapet), kroken för att få upp bjässen i båten och kniven i högsta hugg om den får för sig att attakera oss i sittbrunnen, när allt var under kontroll hällde Björne ca 1 dl vodka i killen (fisken) jag tog i för kung och fosterland för att få upp den i sittbrunnen och för att stilla Björnes fobi om att den var död skar jag ett snitt bakom huvudet, nu var den död!!

Nu skulle jag bara ta hand om den också, filea den på plats. Det tog ca en timme att få ut det fina köttet.

Det har blivit fisk till lunch och middag så det står oss upp till halsen, lite trött är man nu. Men det finns ju många varianter på fisk och det har blivit både ungnsstekt, fiskgryta, panerad av den och alla rätterna har varit juvliga. Tyvärr får vi nog kasta en del eftersom vi inte har någon frys.

Natten var molnfri och lugn och vi hade två timmars pass jag och Björne.
Jag fick påhälsning av lekfulla delfiner under natten och det är alltid lika härligt att få se dom.

Vi kom in till Carriacou runt 13-tiden där vi la ut ankaret i en vacker vik, där skulle vi också klarera in.

Nu blir vi här till måndag och därefter åker vi vidare till Grenada som ligger 33 NM härifrån.












6 kommentarer:

  1. Kan det bli bättre än så här ::::

    http://www.youtube.com/watch?v=u9Ff7NbmChQ

    Undrar
    PS&T

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han var ett geni, Thore. Men visst är det en imponerande firre. Tyvärr kan jag inte skryta med att ha bistått vid fångsten. Har svår fiskfobi. Hälsa alla gemensamma bekanta och speciellt S och T.
      //Björne

      Radera
  2. Woooow,grattis till storfångsten skulle gärna varit där med ett winchhantag o blodad ner lite ;-))Bara att Björne är i närheten av fisken är ju en bravad.Bra jobbat Gaija
    MrX

    SvaraRadera
  3. Ååå, mysigt!

    Puss & Kram
    /Victoria

    SvaraRadera
  4. Grattis vilken Firre! Ska va tjejer med muskler som fixar sånt! Sitter o tittar på något gult klot som försöker tränga sig med molnen, man blir lite sur när jag inser att det är samma klot som ni har där, men med värme. Här är ett nytt snöoväder på väg in, o för att inte tala om förkylningar, har varit hemma ett par dar.
    Får drömma sig bort med era fina bilder!
    Puss o kram
    Annika C

    SvaraRadera
  5. Grattis till firren, vilken bjässe:)
    Här hemma har Vintern oss i ett riktigt tag fortfarande och snön forsätter komma.
    Det är ca 2 minus så det är riktigt behagligt att ut och gå. Och imorgon är det Lilla vasaloppet på dagis.
    I melodifestivalen i helgen kom Sean Banan och Louise Hoffsten direkt till finalen i Friends Arena, vilka som kom till andra chansen har jag inte riktigt koll på tyvärr.
    Annars har vi varit på 3 års kalas i lördags och i söndags var vi och såg Röjar Ralf.
    Barnen tyckte den var super kul, jag tyckte mest den var smått hysterik, men men vad vet jag:)
    Nu har jag bara 3 dagar kvar till nya jobbet, känns skumt när man håller på och avslutar aktiviteterna på jobbet efter 19 år.
    Må så gott!

    Kram Karin m familj

    SvaraRadera